I laddbranschen är läget inte bara viktigt — det är hela spelet. En laddare på rätt plats blir en kassako. Samma hårdvara på fel plats blöder pengar.
Vi utforskade ekonomin bakom detta i vår djupdykning Vad krävs för att en CPO ska bli lönsam? — och slutsatsen var tydlig: den enskilt största drivkraften för en CPO:s värde är kvaliteten på platserna i portföljen. CAPEX kan optimeras. Prissättningen kan justeras. Driften kan förbättras. Men en dålig plats förblir en dålig plats.Därför byggde vi en modell för lokaliseringspoäng. Och det här är vad den visar oss.
Så poängsätter vi platser
Varje station i vår databas poängsätts av en maskininlärningsmodell som tränats på miljontals historiska laddsessioner. Modellen utvärderar närhet till trafikflöden, befolkningstäthet, vägnätets anslutningar, närliggande serviceutbud och konkurrenstäthet — och ger sedan ett enda tal: lokaliseringspoängen.Poängen ingår i vår Pulse-efterfrågemodell, som uppskattar hur stor laddningsefterfrågan en station bör attrahera:Det här är inte gissningar. Modellen tränas på faktisk laddanvändning över miljontals datapunkter från marknader där vi har kompletta data på sessionsnivå. Sedan tillämpar vi de inlärda mönstren för att poängsätta stationer på varje marknad vi täcker.
Varför poängen skiljer sig mellan marknader
Lokaliseringspoängen använder en enhetlig global skala. En station som får 1.8 representerar samma efterfrågepotential oavsett om den ligger i Nederländerna eller Norge. Men du hittar betydligt fler platser med poängen 1.8 i Nederländerna än i Norge — eftersom täta, välanslutna platser med gott serviceutbud helt enkelt är vanligare på en kompakt, urbaniserad marknad.
Det är därför nationella genomsnitt skiljer sig så kraftigt mellan länder. Det handlar inte om att modellen behandlar marknader olika — utan om att den underliggande geografin och infrastrukturnätheten ger olika poängfördelningar. Det mest användbara är att jämföra operatörer inom en marknad, eller att följa hur en marknads genomsnitt utvecklas över tid när infrastrukturen byggs ut.Genomförandepoängen fungerar annorlunda — den är relativ till konkurrenterna inom varje marknad. En poäng över 1.0 innebär att operatören presterar bättre än sina lokala konkurrenter. På så vis får en välskött CPO på en mindre marknad den erkänsla den förtjänar.Genomsnittlig DC-lokaliseringspoäng per land
Här är den genomsnittliga lokaliseringspoängen för DC-snabbladdningsstationer på varje marknad vi täcker. Storbritannien leder med 2.10 — tät befolkning, koncentrerade motorvägskorridorer och stark täckning vid serviceområden. Norden och sydöstra Europa hamnar i andra änden, vilket speglar lägre befolkningstäthet och längre avstånd mellan efterfrågecentrum.
Spridningen spelar roll. Storbritanniens 2.10 är nästan dubbelt så högt som Kroatiens 1.13. Samma modell, samma metodik — olika marknadsförutsättningar.
Teslas lokaliseringsstrategi, prövad mot datan
Tesla byggde Supercharger-nätverket med ett mål: att möjliggöra långdistanskörning. Det innebar strategiska motorvägslägen — serviceområden längs Autobahn, rastplatser längs motorvägar och populära destinationer utmed viktiga korridorer. Stadstationerna kom senare.
Den här strategin syns tydligt i datan. Vi jämförde Teslas genomsnittliga DC-lokaliseringspoäng med DC-marknadens genomsnitt i tolv marknader:
I Central- och Västeuropa lönar sig Teslas platsval. Tyskland (2.03 vs 1.88), Frankrike (1.86 vs 1.50) och Tjeckien (2.12 vs 1.78) visar alla att Tesla överträffar DC-marknadens genomsnitt. Det här är marknader där rastplatser längs Autobahn, kommersiella handelsområden och trafikerade motorvägsknutpunkter får höga poäng — precis den typ av platser Tesla siktade på.
I Norden ser bilden annorlunda ut. I Norge (1.13 vs 1.19), Sverige (1.27 vs 1.34) och Finland (1.30 vs 1.35) ligger Tesla under DC-marknadens genomsnitt. Teslas tidiga Supercharger-strategi prioriterade avlägsna motorvägskorridorer för att möjliggöra långdistansresor — platser mellan städer där trafikintensiteten är låg och serviceutbudet begränsat. I Norden innebär det rastplatser vid fjordar och bergspass. Konkurrenterna som fokuserade på nav i städer och förorter får högre poäng, eftersom de platserna helt enkelt har mer av det modellen mäter: trafik, människor och service.
Spridningen inom Teslas egen norska portfölj berättar historien. Deras station med högst poäng är Fredrikstad Supercharger i Østfold (3.45) — en stad med 80 000 invånare längs E6 nära svenska gränsen, omgiven av handel och service. Deras lägsta är Aurland Supercharger i Vestland (0.15) — en avlägsen fjordby på vägen till Flåm, med 900 invånare och inget annat i närheten än berg och en tunnel.Samma mönster syns i USA. Teslas Kit Carson Supercharger på landsbygden i östra Colorado får 0.22 — en liten ort längs US-40 med 200 invånare och inget annat än slätter åt alla håll. Trapper Creek Supercharger i Alaska får 0.23 — ett motorvägsstopp mellan Anchorage och Denali utan någon egentlig ort i närheten. Dessa stationer finns för att täppa till luckor i ruttnätet, inte för att skapa hög nyttjandegrad.En glest trafikerad korridor med få serviceställen kommer att vara svår att göra lönsam som laddplats, oavsett hur väl den drivs. Täta, välanslutna områden får högre poäng eftersom det är där efterfrågan finns — och där kalkylen går ihop. Modellen bekräftar det som balansräkningarna redan visar.
Hur står sig din favorit-CPO?
Varje CPO-profil på Chargalytics innehåller operatörens median för lokaliseringspoäng, genomförandepoäng och en uppdelning marknad för marknad. Se vilka operatörer som sitter på förstklassiga lägen — och vilka som försöker få det att fungera från B-listan.
Starta din kostnadsfria 7-dagars provperiod och jämför valfri CPO med konkurrenterna.