Varje CPO-konferens har den där bilden. Den där någon hävdar att deras nätverk är “det snabbast växande” eller “mest tillförlitliga.” Stora ord, vanligtvis underbyggda av pressmeddelanden och inte mycket mer.
Vi ville ha något som går att testa. En enda siffra som besvarar frågan: givet platsens kvalitet, hur mycket laddning attraherar den här operatören egentligen?
Vi kallar den exekveringspoäng. Vi har beräknat den för varje snabbladdningsoperatör i Norden, med hjälp av 12 månaders data. I takt med att våra dataserier mognar på fler europeiska marknader kommer poängen att utvidgas till ytterligare länder under de kommande månaderna. Men redan i Norden är skillnaden mellan de bästa och sämsta enorm — och inte alltid där du skulle förvänta dig den.
Föredrar du att titta? Här är 3-minutersversionen.
Vad exekveringspoängen mäter
Utgå från varje snabbladdningsstation på en viss marknad. Mät hur mycket faktisk laddning som sker där varje månad. Dividera sedan bort platsbetyget — vår modell som fångar hur bra platsen är utifrån trafik, vägnät, befolkning, serviceutbud och konkurrenstäthet.
Det som återstår är operatören. Prissättning, drifttid, varumärkets attraktionskraft, laddarnas tillförlitlighet, serviceutbud — allt som avgör om föraren väljer deras station eller kör förbi den.
Exekveringspoängen isolerar operatörens bidrag genom att rensa bort platseffekter. 1.0x innebär att operatören presterar på marknadens median för det landet — medianen över alla stationer i landet, inte medianen för operatörernas poäng. Högre är bättre.
Poängen beräknas per land och per månad. En operatör behöver minst fem kvalificerande snabbladdningsstationer på en marknad för att få en poäng. Konfidensnivåerna — hög (30+ stationer), medel (10–29) eller låg (5–9) — visar hur stor vikt du bör lägga vid siffran.
Hönan och ägget
Det finns ett problem. För att mäta operatörskvalitet måste du kontrollera för platskvalitet. Men för att mäta platskvalitet måste du kontrollera för operatörskvalitet. En Tesla Supercharger vid en motorvägsavfart ser fantastisk ut — men är det platsen eller varumärket?
Vi löser detta med en expectation-maximization-loop. Modellen växlar mellan att uppskatta platsbetyg utifrån aktuella operatörsfaktorer och att sedan uppskatta operatörsfaktorerna på nytt utifrån uppdaterade platsbetyg. Varje omgång avlägsnar ytterligare ett lager av störfaktorer. Efter ungefär 20 iterationer konvergerar båda uppskattningarna.
Resultatet är en tydlig separation — hur mycket av varje stations resultat som kommer från var den ligger respektive vem som driver den.
Operatörer med färre än 10 stationer får sin poäng dragen mot 1.0x. Det är en statistisk skyddsåtgärd. Om du har sex stationer och alla råkar ligga bredvid en Tesla-fabrik kommer vi inte att kröna dig till Europas bästa CPO. Inte än.
Norge: den mest konkurrensutsatta marknaden
Norge har världens högsta elbilspenetration och mest mogna snabbladdningsmarknad. Det är också där vi har djupast data. Här är varje poängsatt operatör, juni 2026.
Diagrammet delar upp sig snyggt i två grupper, och skiljelinjen är inte slumpmässig. Den handlar främst om detaljhandels-DNA.
Tesla (1.70x) och Ionity (1.67x) ligger i topp. Ingen överraskning när du funderar på vad exekvering faktiskt är. Båda är djupt integrerade i bilarnas navigationssystem — deras stationer visas som förstahandsalternativ innan föraren ens hinner överväga andra. Tesla har vertikal integration och en varumärkeslojalitet som gränsar till religiös. Ionity har OEM-konsortiet bakom sig, där Plug & Charge eliminerar varje tänkbar friktionspunkt. Lägg till konkurrenskraftiga priser och hög tillförlitlighet, så får du 70% högre utnyttjandegrad än marknadsmedianen.
Uno-X (1.64x) och Circle K (1.41x) är drivmedelsåterförsäljare — företag som har sålt saker till förare i årtionden. De vet hur convenience retail fungerar. De har befintlig infrastruktur för bränslekort, betalterminaler som bara fungerar och platser där människor redan stannar. Övergången från att sälja diesel till att sälja elektroner visar sig vara enklare än att bygga ett laddvarumärke från grunden.
Under 1.0x-linjen vänds mönstret. Mer (0.93x, 256 stationer), Kople (0.87x, 166 stationer) och Recharge (0.65x, 263 stationer) är alla traditionellt tillgångsfokuserade operatörer. De kommer från ägande inom energibolag eller infrastrukturfonder — organisationer som vet hur man allokerar kapital och bygger fysiska nätverk, men vars kärnkompetens aldrig har varit konsumentnära detaljhandel. Skickliga på att välja platser och gjuta betong. Mindre vana vid den prissättning, varumärkesbyggnad och användarupplevelse som får en förare att välja din station framför den på andra sidan vägen.
Det är precis vad exekveringspoängen fångar. Platsbetyget ger redan dessa operatörer erkännande för deras tillgångsbas — och många av dem får höga poäng för plats. Det som återstår är exekveringen i detaljhandelsledet: att omvandla kundflöde till laddsessioner. Och där är gapet tydligt.
Samma varumärke, olika marknader
En enda exekveringspoäng döljer något viktigt: samma operatör kan briljera på en marknad och kämpa på en annan. Poäng per land — var och en relativ till det landets egen marknadsmedian — visar variationen.
Fyra av de fem operatörerna i det här diagrammet får högre poäng i Sverige än i Norge; Mer ligger lika. Det beror inte på att de är bättre i Sverige — utan på att Sveriges marknadsmedian är lägre. Norges extrema elbilspenetration innebär att ribban för “genomsnittlig” är högre där.
Tesla och Ionity passerar båda 2.0x i Sverige — dubbelt så högt som den lokala marknadsmedianen. Circle K överpresterar på båda marknaderna, men med ett större försprång i Sverige (1.61x jämfört med 1.41x).
Mer är nästan exakt genomsnittligt i båda länderna: 0.93x i Norge, 0.93x i Sverige. Konsekvent, men konsekvent medelmåttigt.
Recharge underpresterar i båda: 0.65x i Norge, 0.70x i Sverige. Fler stationer med undergenomsnittlig utnyttjandegrad är ett volymspel, inte ett exekveringsspel.
Exekveringspoängen rensar bort platsbrus för att visa vad operatörerna faktiskt kontrollerar: synlighet i bilarnas navigationssystem, varumärkets attraktionskraft, prissättning, drifttid och användarupplevelse. I Norge genererar den bästa operatören (1.70x) omkring 2.6 gånger högre utnyttjandegrad än det svagaste etablerade nätverket (0.65x) — på platser av samma kvalitet. Det är skillnaden mellan ett lönsamt nätverk och en strandad tillgång. Och, med undantag för St1 (en drivmedelsåterförsäljare längst ned i diagrammet), följer det i hög grad om operatörens bakgrund finns inom detaljhandel eller infrastruktur.
Se exekveringspoäng för varje operatör i CPO Benchmark, eller utforska enskilda företagsprofiler i ChargiPedia. Varje poäng uppdateras månadsvis med 12 månaders trenddata.
Starta din kostnadsfria provperiod för att få tillgång till hela datamängden — poäng, rankningar och historiska trender för varje marknad vi poängsätter.
Rättat 6 oktober 2026: skillnaden mellan bäst och sämst i Norge är omkring 2.6 gånger, inte nästan tre; Mer har samma poäng i båda länderna; St1 anges nu som undantaget från detaljhandelsmönstret; och 1.0x definieras som medianen över alla stationer i ett land.